MMA/SMAW
MMA · SMAW · manuell metallbågsvetsning

Pinn­svetsning

En navigerbar översikt: säkerhet, grundprinciper, elektroder, ström mot materialtjocklek, förarbete, teknik och felsökning — med tillverkardata och standarder i botten.

Omfång mild steel + rostfritt Beteckningar ESAB OK / AWS Nivå nybörjare → djup
01 — Säkerhet

Säkerhet först

Bågen ger intensiv UV, giftig rök, glödhet slagg och elektrisk risk samtidigt. Ingen av delarna förlåter slarv — särskilt inte utomhus med torr vegetation i närheten.

Ögon & hud — UV

Bågens UV ger svetsblänk (fotokeratit) på minuter och bränner bar hud som stark sol. Använd korrekt svetsglas, täck all hud, och skärma av så att andra i närheten inte tittar in i bågen.

Rök & gaser

Andas aldrig i rökplymen — håll huvudet ur draget och ventilera. Rostfritt frigör sexvärt krom (cancerogent) och mangan; galvat ger zinkoxid. Andningsskydd (FFP3/P3) vid dålig ventilation.

Brand & hetta

Gnistor och slagg flyger flera meter och pyr vidare efteråt. Röj brännbart, ha släckare nära, och efterkontrollera arbetsytan. Godset förblir glödhett långt efter sista bågen.

Elektrisk risk

Tomgångsspänningen är farlig, särskilt fuktig. Svetsa inte i regn eller på vått underlag, håll handskar och kläder torra, och lägg aldrig elektrodhållaren mot kroppen.

Svetsglas — riktvärden (SMAW)

DIN-nummer enligt EN 169 är samma sak som shade-nummer. För typiskt hobbyarbete (60–160 A, 2,5–3,2 mm elektrod) är shade 10 arbetsstandard. Gå mörkare vid högre ström.

StrömMin. shade (OSHA)Rekommenderat (ANSI/AWS)
< 60 A7
60–160 A810
160–250 A1012
250–550 A1114
Källa: AWS Z49.1 / ANSI Z87.1, sammanställt av Miller & AWS [5][6]. EN 169 använder identiska siffror.
↑ Till toppen
02 — Grundprinciper

Så fungerar bågen

MMA använder en belagd, förbrukningsbar elektrod. Bågen mellan elektrod och gods smälter båda; höljet brinner och bildar både skyddsgas och slagg som skyddar smältan medan den stelnar.

Ljusbågen

Kortslutning som bryts till en stabil båge (~3000 °C+). Elektroden matas ned manuellt medan den förbrukas.

Slaggen

Smält hölje flyter upp och stelnar över svetsen som skydd. Knackas bort med slagghammare mellan varje sträng.

Skyddet

Höljets gas tränger undan luftens syre/kväve. Därför fungerar MMA bra utomhus — vinden blåser inte bort skyddet som vid MIG.

Polaritet

  • DC+ (elektrod plus, DCEP) — mest inträngning. Standard för basiska (7018) och de flesta rutila på likström.
  • DC− (elektrod minus, DCEN) — mindre inträngning, snabbare avsmältning. Används selektivt, t.ex. tunnplåt.
  • AC — för rutila som 6013 och för att motverka bågblåsning (magnetiskt drag) på likström. Kräver AC-märkt elektrod.
Kontrollera alltid polaritetskravet på elektrodens datablad. Basiska rör på fel polaritet ger ostabil båge och porer.
↑ Till toppen
03 — Utrustning

Aggregat & tillbehör

En modern inverter räcker långt för hobby och byggsmide. Det som avgör vad du kan svetsa är maxström, intermittens (duty cycle) och om aggregatet ger AC, DC eller båda.

Inverter (DC)

Lätt, effektiv, stabil båge, ofta med hot-start/arc-force/anti-stick. Vanligast i budgetklassen. Ger normalt bara DC.

Transformator (AC)

Tung och enkel. Ger AC, ibland AC/DC. Mindre finess men robust. Ovanligare i nya köp.

Intermittens (duty cycle)

Anges i % vid en given ström över 10 minuter. 60 % vid 160 A betyder ~6 min svets, 4 min vila innan överhettningsskyddet slår till. Räkna med lägre marginal när det är varmt ute.

Grundutrustning

  • Elektrodhållare + återledarklämma — ren, stadig kontakt mot rent gods är avgörande.
  • Kablar dimensionerade efter ström och längd — underdimensionerat ger spänningsfall och instabil båge.
  • Slagghammare + stålborste för slaggrensning; vinkelslip för förarbete och puts.
  • Tvingar/fixturer för att hålla passning och styra deformation.
  • Torkskåp/rörugn (nice-to-have) för basiska och fuktkänsliga elektroder.
↑ Till toppen
04 — Elektroder

Välja elektrod

Höljetyp styr egenskaperna: rutil är lättkörd och förlåtande, basisk ger seg och sprickresistent svets men kräver torrhet. För rostfritt matchar du elektrod mot grundmaterialets legering.

Rutil — E6013

Lätt att tända/köra, snäll mot rost, alla lägen inkl. fallande. Måttlig hållfasthet. Allround och tunnplåt. AC/DC.

Basisk — E7018

Seg, sprickresistent, låg väte. För bärande och tjockare gods med spänningar. Kort båge, fuktkänslig. Oftast DC+.

Cellulosa — E6010/11

Djup inträngning, rotsträngar i rör. Mycket stänk, kräver vana. 6010 kör DC, 6011 även AC. Sällan för byggsmide.

OK ↔ AWS — vanliga typer

ESAB OKAWS / ENHöljeAnvändningStröm
OK 46.00E6013RutilAllround kolstål, tunnplåt, häftningAC/DC±
OK 48.00E7018BasiskBärande/tjockt kolstål, spänningarDC+
OK 61.30E308L-17Rutil-syraRostfritt 304/304LAC/DC+
OK 63.30E316L-17Rutil-syraRostfritt 316/316L (marin/klorid)AC/DC+
OK 67.xxE309LRutil-syraBlandförband: rostfritt ↔ kolstålAC/DC+
"L" = extra låg kolhalt, minskar kromkarbidutfällning (sensibilisering). Källa: ESAB datablad [1–4].

Förvaring & torkning

  • Rutila är relativt fukttåliga men bör hållas torra.
  • Basiska (7018) är hygroskopiska — förvara förslutet/torrt. Fuktiga rör ger porer och vätesprickor; torka enligt datablad (storleksordning 300–350 °C).
  • Rostfria levereras vakuumförpackade (VacPac); vid fukt torkas de typiskt 350 °C / 2 h.
↑ Till toppen
05 — Ström & tjocklek

Ström mot elektroddiameter

Kärnan i inställningen. Diametern väljs efter materialtjocklek och läge; strömmen efter diametern. Nedan är tillverkardata — men rätt värde beror även på fog, läge och aggregat.

Läs så här: tabellerna är intervall från ESAB:s datablad, inte en enda "rätt" siffra. Börja i mitten av intervallet, sänk ~10–15 % för läge uppåt/overhead, och finjustera efter hur badet och inträngningen ser ut. Tumregel för sanity-check: ~30–45 A per mm elektroddiameter.
Rutil — OK 46.00 (E6013) Basisk — OK 48.00 (E7018) Rostfritt — OK 61.30 (E308L)

Staplar = min–max ström enligt respektive datablad (skala 0–200 A). OK 46.00 saknar redovisad 4,0 mm.

Fullständiga datablads­intervall

ØOK 46.00 rutilOK 48.00 basiskOK 61.30 rostfr.
1,6 mm30–60 A30–55 A35–45 A
2,0 mm50–70 A55–80 A35–65 A
2,5 mm60–100 A70–110 A50–90 A
3,2 mm80–150 A90–140 A70–130 A
4,0 mm120–190 A90–180 A
5,0 mm190–260 A140–250 A
6,0 mm220–340 A
ESAB OK 46.00, OK 48.00, OK 61.30 [1–3]. OK 63.30 (316L) 3,2 mm ≈ 70–110 A [4].

Materialtjocklek → elektroddiameter

Allmän verkstadsvägledning — inte hårda regler. Grundregel: elektroddiametern bör inte överstiga godstjockleken på tunt material.

TjocklekElektrod ØKommentar
< 1,5 mm1,6 mmSvårt med pinne — risk för genombränning. MIG/TIG ofta bättre.
1,5–3 mm2,0–2,5 mmLåg ström, ev. fallande/häftteknik på tunnast.
3–5 mm2,5–3,2 mmVanligaste hobby/byggsmide-området.
5–8 mm3,2–4,0 mmOfta flera strängar; fasa vid stumfog.
> 8 mm4,0 mm +Fasa + flerstränga; överväg förvärmning på härdbart/tjockt.
Riktvärden. Fogtyp, läge och passning påverkar valet.
↑ Till toppen
06 — Förarbete

Förarbete

De flesta svetsfel bestäms innan bågen tänds. Ren fog, rätt fogberedning och genomtänkt häftsekvens avgör både kvalitet och deformation.

Rengöring

Slipa fogen till blank metall — bort med rost, färg, olja, glödskal. Föroreningar ger porer och farlig rök (färg/galv).

Fogberedning

Tunt: kvadratisk kant, liten spalt. Tjockt (>~5–6 mm): fasa (V) ~60°, rotström och rotspalt för genomträngning.

Häftning

Häfta för att låsa passning. Häfta i sekvens/ändarna först, kontrollera vinklar innan strängen körs.

Deformation

Svetsen krymper när den svalnar. Motverka med tvingar, backstegsteknik och genomtänkt svetsföljd.

Ren återledare: klämman måste sitta mot rent gods. Dålig kontakt ger instabil båge, oavsett hur bra allt annat är.
↑ Till toppen
07 — Teknik

Bågteknik

Fyra saker att hålla samtidigt: båglängd, vinkel, hastighet och rätt läge. Basiska elektroder är minst förlåtande och kräver kort båge.

  • Tändning — riv som en tändsticka eller knacka an. Fastnar elektroden: vrid loss den.
  • Båglängd — kort, ungefär elektrodens kärndiameter. För lång båge ger stänk, porer och kantsår.
  • Vinkel — släpvinkel ~10–20° mot färdriktningen; arbetsvinkel som delar fogen vid kälsvets.
  • Hastighet — för snabb: smal sträng, kantsår, bristande smältning. För långsam: övervulst, genombränning på tunt.
  • Drag vs väv — drag på rutil/basisk plant; väv för bredare/uppåt; whip på tunt och rotsträngar.

Svetslägen (EN ISO 6947)

LägeBeskrivningNot
PAHorisontellt/plantLättast, mest ström.
PBHorisontell kälsvetsVanlig vid ram/smide.
PFVertikalt uppåtInträngning på tjockt; sänk ström.
PGVertikalt nedåtSnabbt på tunt (rutil).
PEOverheadSvårast; kort båge, lägre ström.
Ur läge: sänk normalt strömmen ~10–15 %.
↑ Till toppen
08 — Felsökning

Fel → orsak → åtgärd

De flesta defekter går tillbaka på fyra rattar: ström, båglängd, hastighet och renhet. Läs badet och justera en sak i taget.

SymptomTrolig orsakÅtgärd
PorerFukt/förorening, för lång båge, drag som blåser bort skyddetTorra rör, rengör fog, kortare båge, skärma mot vind
SlagginneslutningDålig rensning mellan strängar, fel vinkel, för låg strömKnacka/borsta varje varv, rätt vinkel, mer värme
Bristande inträngning/smältningFör låg ström, för snabb, för lång båge, dålig fogberedningHöj ström, sänk fart, fasa & rotspalt
Kantsår (undercut)För hög ström, lång båge, fel vinkel, för snabbSänk ström, pausa i fogkanten, rätta vinkeln
Mycket stänkFör hög ström, lång båge, fel polaritet, fuktig elektrodJustera ström/polaritet, kortare båge, torr elektrod
SprickorVäte (fuktig basisk), höga spänningar, snabb avkylningTorka rör, förvärm tjockt/härdbart, använd basisk låg-väte
BågblåsningMagnetiskt drag på DCFlytta återledaren, byt till AC, kortare båge
↑ Till toppen
09 — Svåra material

Material att undvika — eller hantera rätt

Det mesta går att svetsa; frågan är vad som är olämpligt med pinne specifikt, och vad som kräver extra skydd eller förbehandling.

Galvat (zink)

Zinkoxidrök ger metallrökfeber. Slipa bort zinken vid fogen, ventilera väl, andningsskydd. Bättra galvskiktet efteråt (kallgalv).

Målat / oljigt / kraftig rost

Ger rök och porer. Rengör till blank metall först — både för kvalitet och hälsa.

Tunnplåt < ~1,5 mm

Pinne bränner lätt igenom. Minsta elektrod, lägsta ström, häft/stygnteknik eller fallande — annars MIG/TIG.

Aluminium

Opraktiskt med MMA för hobby (specialrör finns men ger dåligt resultat, kräver förvärmning). Använd TIG/MIG.

Rostfritt — rök

Frigör sexvärt krom (cancerogent) och mangan — mer rök­kritiskt än kolstål. Ventilation/andningsskydd krävs.

Rostfritt — kontamination

Använd egen stålborste/slipskiva för rostfritt. Kolstålsverktyg drar in järn som ger rostfläckar. Blandförband: 309L.

↑ Till toppen
10 — Referenser

Källor

Strömintervall och elektrodegenskaper är hämtade från tillverkarens datablad; skydds- och rökuppgifter från standard- och myndighetskällor.

  1. ESAB OK 46.00 (E6013) produktdatablad — strömintervall & egenskaper. datablad (PDF)
  2. ESAB OK 48.00 (E7018) produktdatablad — strömintervall & torkning. datablad (PDF)
  3. ESAB OK 61.30 (E308L-17) produktdatablad — rostfritt, strömintervall. datablad (PDF)
  4. ESAB OK 63.30 (E316L-17) — 316/316L, ström & förvaring. produktsida
  5. Miller / AWS — filter shade guidelines (SMAW, ström → shade). PDF
  6. American Welding Society — lens shade chart (ANSI Z87.1 / AWS Z49.1). AWS
  7. OSHA — welding fume hazards (zink, sexvärt krom, mangan). osha.gov

Standarder som nämns: EN ISO 2560 (elektrodklassning kolstål), EN ISO 3581 (rostfritt), EN ISO 6947 (svetslägen), EN 169 (svetsfilter). Detta är en översikt — inte en ersättning för utbildning, datablad eller gällande arbetsmiljöföreskrifter.

↑ Till toppen